Eftersom jag inte kan göra speciellt mycket åt min egen situation för tillfället tänkte jag skapa världsfred så länge jag väntar på nya besked. Bara för att få tiden att gå.

Le! Det hjälper dig. Du mår bättre, ser både trevligare och sötare ut och det bästa; leenden smittar.

Jag känner mig inte särskilt pratglad och har därmed inte så många ord att skriva. Det är såna gånger man får vara glad att bilder finns. Enligt klyschan säger ju en bild mer än tusen ord, och banne mig att jag skulle orka skriva tusentals ord nu, så det får bli bilder.

Enligt de snart över ett år gamla planerna skall jag träna på den där skogsvägen imorgon. Och om ingen uppmärksamhetskrävande vulkan skulle samarbeta med västliga atlantvindar skulle det inte vara några som helst problem. Ja e int bitter...än, det känns som om jag inte har rätt att vara det riktigt ännu.

Bilden talar för sig. Nu åker jag ner till Helsingfors och kollar läget med flygtrafiken. Det finns två möjligheter:

1) Vi kommer ner och får reda på att inga flyg lyfter imorgon och återvänder således hem redan imorgon. Då blir det en hel del ekonomiskt spill och en oerhörd frustration och uppgivenhet. Då blir jag bitter

2) Vi kommer ner, checkar in på hotellet och får bekräftelse om att planet lyfter som planerat. Samtidigt som vi går och lägger oss kommer jag tycka väldigt synd om de som inte ännu fått åka fastän de skulle resa iväg flertalet dagar före oss.

Få se vilket alternativ det blir, men jag röstar för det andra!

Ta hand om er i Finland, och jag återkommer! (tidigare än önskat befarar jag)

Kom ihåg att le!