21 juni 2010

Tomorrow comes a day too soon

Måndagar är bra bloggdagar, inte nödvändigtvis resultatmässigt, men jag har oftast lite tid över. Skrivandet är inte precis högsta prioritet, men en skön avkopplande sidohobby. Angående skrivande hade jag en kul tanke som jag nog tyvärr har svårt att se mig uppfylla, men vem vet vad jag hittar på. Bäst att inte avslöja tanken förrän jag valt att helt skippa eller fullföljt den.

För en halvtimme sen, alltså innan jag hade glömt bort att jag var mitt i skrivandet hade jag många idéer och tankar att skriva ut, men vid den respektabla ålder av 18 år börjar mitt minne svika och jag har ingen aning om vad jag tänkte... Kanske bäst så när jag tänker närmare efter.

Under veckan som gått har schemat varit speckat och tiden knapp vilket har inverkat negativt på träningarna. Tre riktigt jobbiga och sega träningar på rad, jag hann bli en aning orolig och lite ledsen när det kändes som värst. Nu har jag dock två dagar med träningar som har känts bra igen. Igår en lite hårdare länk och idag en lång banträning som slutade med överraskande bra fart, och varken känslan i benen eller konditionen utgjorde några större bekymmer, tvärtom samarbetade de på det sätt de är tränade att göra. Sånt blir man lite glad av.

Förresten kan jag tillägga att jag senaste onsdag löpte 1500m på Wasa Games, lite för hård öppning, men resulterade trots allt i ett nytt personligt rekord med drygt 5 sekunder vilket inte är helt fy skam. Vädret och farthållningen var lämpliga och publikens stöd var välkommet. Det nya rekordet hoppas jag skall räcka till för att placera mig i a-heatet i Göteborg nästa veckoslut även om det är säsongsöppningen på 2000m hinder som är det viktigare loppet i Sverige.
Slutspurten på fjolårets 1500m i Göteborg

Idag köpte jag en orkidé åt min mor, det var nog bland det snällaste jag gjort i år. (även om det var för att jag hade ett presentkort till sunds och inte hittade så mycket som jag verkligen ville ha)

14 juni 2010

Om det fanns drömmar till salu, vilken skulle du köpa?

Tammerfors blev bra.
Kom dit med 22:a(av 24) bästa personliga rekord, slutade som 10:e man efter att ha vunnit ett onödigt långsamt b-heat. Nytt rekord blev det med en dryg sekund, men 2 minutersgränsen låter sig vänta på att bli spräckt. Trevlig stämning, bra känsla i kroppen och en bekräftelse att snabbheten finns i kroppen, bådar gott inför fortsättningen av säsongen. På onsdag blir det förhoppningsvis ett nytt rekord, då på 1500m på Wasa Games.

Måndagar, tja, vad säger man... oftast är man trött, idag var inget undantag. Detta kan dock skyllas på att tåget kom till Kokkola kring 2 inatt. På tal om Kokkola så ska jag dit imorgon igen för att få ryggen knäckt och benen masserade, vilket i sin tur betyder förmiddagsträning vilket oftast är lite jobbigare än att träna på eftermiddagar.

Om du inte är intresserad av idrott har du troligen inte läst såhär långt så jag kan lika gärna fortsätta berätta om kvällens länk + steganpassningsträning på Bennäs sportplan. 10km länk börjar bli en rutingrej som jag så gott som alltid gör ensam och på samma sträcka, men idag fick jag(efter att ha lånat farsans(eftersom min bror lånat min) bil och kört till Bennäs) sällskap av min personliga hindertränare Santerola, mera sånt! (okej, det går lättare att länka själv, men det är mycket trevligare med sällskap). Väl uppvärmda blev det hårdträning (?) av steganpassningen, och väl så. Nu finns det ingenting som kan hindra mig (förutom möjligen något enstaka hinder?!)

Förresten var bröllopet mycket trevligt, och underhållningen var minst lika roande. Dock var jag placerad närmast dörren och satt därmed i drag hela kvällen så en liten förkylning blev priset jag fick betala för bröllopet.

Och snälla nån, kan inte fotbolls-VM ta slut?! Säg till när det är final om det är två vettiga lag med tekniska spelare och utan en massa skådespelare, fast något sånt lag har jag inte hört talas om inom fotbollen ännu. Säg till om jag har fel, någon fotbollsfantast påstår jag mig inte heller direkt vara.

En regnig sommardag ifjol om sommarn skrev jag denna:
800m
Två varv moturs med fart
allt man gör, sen är det klart
väl i mål får man invänta tiden
hur pass långt visaren är vriden
om man sedan är nöjd eller ej
är oftast en helt personlig grej
att våga löpa fullt ut är viktigt
annars visar resultatet inte riktigt
om man tävlar på högsta nivå
kan sekunderna bli mycket få
för där går det minsann undan
speciellt slutet av den andra rundan

JF -09

12 juni 2010

Livet är en enkelriktad gata!

"Inga stormar än" sjöng vi förra helgen. Nu stormar det desto mera istället. Dock har det inte börjat regna ännu, men det kommer väl. Jag skulle gärna träna innan regnet kommer idag med tanke på att jag helst packar ner torra kläder i Tammerforsväskan. Imorgon 20.00 kan ni vänligen hålla tummarna, för då löper jag säsongens första individuella 800m lopp (Ville också för den delen(dock inte första), så spara en tumme åt honom).

Bröllop kl 16.00 i Munsala av alla ställen och tider. Mycket opraktiskt för att: 1) jag inte har en aning om var Munsala kyrka är (men vet att det är långt borta) 2) efterfest på Lillön i Monäs, tja, Monäs kan ju inte vara lättare att hitta, det hörs ju på namnet 3) 16.00 är en dålig tid när det är långt borta, för det betyder att vi måste starta hemifrån före 15, dvs måste träna senast 13.30 och helst äta innan 11.30 vilket kan bli jobbigt med tanke på att jag nyss åt frukost och förmiddagskaffe 10.45. 4) dagen är inte heller så bra utvald eftersom det är tråkigt väder och 5) utan bröllop skulle jag tävla i Kurikka idag.
MEN!
Bröllop är väl kul, så det får väl vara värt en dags besvär. Grattis Patrik & Rosita!

"The grass is always greener on the otherside" säjs det, men jag tycker våra gräsmattor grönskar helt tillräckligt, och skulle för tusan inte välja andra sidan om jag fick välja! Så sluta vara avundsjuka på andra sidan, gott folk(oj, detdär kunde ju tolkas som en komplimang, jag som brukar utgå från att alla mina läsare är konstiga(eftersom ni läser denhär sörjan) och därmed förolämpa er, så ta åt er om ni känner för det)

Klicka för mer information om detta ordspråk! "Alla män är på jakt efter idealkvinnan - särskilt efter bröllopet." - Helen Rowland

8 juni 2010

Jag mår bra

Nu händer det grejer minsann, jag börjar skriva igen! För nu har jag tid, nu har jag lust och nu har jag ork, vilket i sin tur bådar gott inför kvällens stafett-DM i Bennäs.

Efter en längre tids paus från bloggandet har jag mycket att berätta, men jag väljer att endast skriva om en händelse från min uppehållsperiod, och nej, det är inte studenten och inte portugalresan, sånt är tråkigt att läsa, det måste upplevas. Även om det inte är någon idrottsblogg skriver jag en hel del idrott, vilket inte är så konstigt eftersom det är en stor del av mitt liv, särskilt om somrarna.

I söndags på kvällen efter två fartfyllda, trevliga och långa dagar begav jag mig på en länk. Målet var att löpa lätt och relativt långsamt. Sannolikheten att det skulle kännas bra antogs vara rätt nära noll efter en 5 timmars natt och två dagars festande, jag var ovanligt slak i kroppen när jag fuktade mitt nya pulsbälte, satte på mig min nya Polar RS300X pulsklocka, snörade mina fina NB1225 och gick ut(jo, det är viktigt att beskriva vilka skor eftersom det är lätt att välja fel och hamna att löpa med gamla, utnötta skor av samma modell (dom andra är inte fina längre efter några gräsklippningar)). Efter en halv kilometer anade jag att något var fel, pulsen hade inte nått högre än 134(i vanliga fall brukar den närma sig 150 redan då), och eftersom jag hade nytt bälte misstänkte jag att det visade fel, men efterhand fick jag ge efter och konstatera att jag var så oerhört avslappnad i hela kroppen att endast de "rätta" löpmusklerna arbetade och hjärtat därmed inte behövde jobba desto hårdare. 10km på 46.40min med en medelpuls på 143. Det var något speciellt för mig, min kropp mår bra!

Därmed har jag berättat klart om de senaste 6 veckorna.

Världen är en intressant plats, inklusive Finnholm.

Idag fick jag post, en stor(ungefär som två mjölkpaket i bredd) låda. Jag blev glad. Öppnade lådan medan jag stod och stekte chicken nuggets, snacka om att vara begåvad, ja, nästan feminin. När jag fick upp lådan såg jag något litet(ungefär som 4 tändsticksaskar på varann) fasttejpat i en paffbit i botten av den stora lådan, när jag klippt loss den lilla lådan och öppnade den fanns ett litet papper och en ännu mindre plastbit med en liten sladd till. Post från Irland stod det. Jag blev glad, men sedan stressad, för jag var hungrig (alltså kunde jag inte genast springa ner och sätta in musik på min nya iPod shuffle). Men efter att ha ätit klart fick jag gå ner, men då var jag för lat för att välja musik så jag lade över några låtar och gick ut för att pröva hörlurarna och tekniken, då blev jag glad en tredje gång över samma plastbit. Nu återstår bara det ultimata testet, om hörlurarna hålls i öronen under träning.

Nog om mig, hur är det med dig?

Väjningsplikt, jovisst, men från vilken väg?!