Vaihteleva sää

Portugal är inte så illa må jag säga, jag trivs verkligt bra redan och har drygt två veckor kvar. De flesta som tänker sig Portugal ser soliga stränder och stekande hetta, men för min del hör de sakerna till det sämsta med Monte Gordo. Majoriteten av semesterfirarna skulle troligen bli besvikna här i +14 och mulet väder, men jag trivs. Man behöver inte känna sig tvungen att ligga i solen vid poolen och bränna sig, nu kan man istället ta det lugnt och göra något ofarligt inomhus medans det regnar utanför. Det är bra luft och lagom temperatur!

Nu låter det kanske som att det skulle vara regn och rusk och jobbigt, men igår på eftermiddagsträningen blev det så varmt redan efter uppvärmningen att jag kände mig tvungen att träna i bar överkropp i solen, inte illa 30.12 skulle jag påstå.

Finskan börjar gå bättre också, flytande och felfri tänker jag inte försöka lura någon med, men det går att konversera och det kommer mera naturligt hela tiden. Halvpension är förresten en annan sak som är rätt så skönt och lyxigt, visserligen dyrare likaså, men det var förutbestämt redan innan jag bokade resan, och jag tänker inte klaga.

Förmiddagsträningen idag fick vi löpa i stekande solsken och i vindstilla förhållanden, men nu stormar det och regnet piskar ner så att det lockar mera att sitta kvar här på 42:an en stund tillistället för att gå tillbaks till hotellet och göra sig redo för andra passet. Om en stund skiner nog solen igen.

Tyvärr tänker jag inte bjuda på några bilder än, dels för att jag inte har fotat alls och skulle jag ha bilder är jag för lat för att föra över dem till datorn. Fast läget är nog lite annorlunda nu, jag har fritid! Så det kan hända att jag skulle orka nu.

Välmående

Det sägs att man inte riktigt vet hur bra man har det innan man mister det, lite samma sak gäller nog med bostadsorter. Jag har visserligen trivts jättebra i Esbo hela hösten, men att komma hem till Österbotten var ändå oerhört skönt trots allt. Det är mycket lättare att uppskatta lugnet, träningssällskap, enkel trafik och skogen efter ett halvår i Mattby. Men jag tänker inte heller sticka under stol med att det kommer vara minst lika skönt att komma iväg från Pedersöre igen till södra Finland och sen även vidare till Monte Gordo på tisdag.

I södra delarna av landet har det varit betydligt mera snö under vintern hittills, men ungefär lika kallt och till och med kallare trots den geografiska skillnaden. Men nu när jag för en gångs skull är uppe i norr är det självklart betydligt kallare här. Men inte skall jag klaga, om fem dygn är jag under solen och tränar på bar mark med mindre kläder.

Förövrigt är det nog inte destomera julstämning här i Finnholm ännu. Ingen gran inomhus, endast några ljusstakar och en julstjärna i fönstret. Inte blir det speciellt mycket bättre när lillbrorsan spelar super mario på pianot istället för julsånger. Själv känner jag inget behov av julen i år, vet inte riktigt varför, men jag vill bara njuta av lugnet utan skola och stress (och att slippa diska).

Nu är det dags att trotsa kylan och bege sig ut på länk (klädd som en michelinman) så jag hinner på massagen sen idag. Och i denna stund byts super mario ut mot soundtracket till pirates of the caribbean på pianot.

God Jul! Ät och bli fet så jag får träningssällskap efter julen :)

04.32

Ibland får jag impulser som säger mig hur jag skall göra saker och ting, och då blir det oftast en kort betänkeprocess först och om impulsen tar sig genom den sekundlånga kontrollen blir det ofta till handling genast. Nu är en sådan tid, jag besluter mig för att skriva blogg mitt i natten. Nåväl, värre skulle det kunna vara, och dethär är något jag inte prövat tidigare. Men att förvänta sig något vettigt vore väl ändå att vara lite för optimistisk.

TF:s julphest gick alltså av stapeln ikväll. Det var tre månader sedan senaste sitzen så det började vara på tiden så att säga. Och vad passar månne bättre än att ha vilodag imorgon dessutom. Oerhört mycket trevligt folk och härlig stämning, nya bekantskaper och intressanta diskussionsämnen. Dessutom går det förvånansvärt många bussar även nattetid hem bara man vet vilka som gäller och varifrån, detta gäller dock inte vardagar.

Ni som har jullov skall passa på att njuta av det minsann! Själv skall jag väl spendera min vilodag med tentläsning... jätteskoj. Men efter måndag kväll blir det inte flera träningar i Esbo mera i år och ack vad skönt det skall bli. Jag har nog inte riktigt fattat att jag är på väg söderut om drygt en vecka, borde kanske börja packa och sånt eftersom jag åker upp till Pedersöre några dagar över julen innan jag flyger över kontinenten.

Och viktigaste av allt: Jag är glad :)

Snön som fick staden på fall

Man kan fundera på vad som är fel när det går åt nästan sju timmar till träning en vanlig lördag utan att träna mera än normalt. Mitt direkta svar är att vädret är felet. Jag skulle egentligen ha 1000 meters drag på förmiddagen idag, men det hade redan snöat ett par timmar när jag tänkte bege mig ut på förmiddagsträningen och självfallet var det ingen som hade skottat, så jag insåg genast att det vore dumt att försöka dra hårda drag på ett sånt underlag, så jag löpte eftermiddagens länk istället, och väl så, bortsett från att det gjorde ont varje gång man öppnade ögonen när de vassa, frusna snöflingorna attackerade hornhinnorna som om de vore amerikanska soldater i Irak. Men snöfallet lättade inte det minsta, tvärtom tilltog det hela eftermiddagen och jag insåg att det är hall eller gym som gäller, och eftersom hallen lär vara överbefolkad på kvällar och helger blev valet ganska lätt. Jag har trots allt gjort en liknande träning förr på löpmatta, men den gången gick det åt mindre än två timmar med alla bussresor, idag gick de två timmarna åt till hemvägen... Inga busstidtabeller än tillförlitliga, det gäller bara att gå ut i mycket god tid och vänta på att det skall komma en buss, troligen en som skulle ha kommit för 10 eller 20 minuter sedan. Huvudstadsregionen är i kaos. Fel år att flytta söderut kanske?

Dit gick alltså den dagen, visst, mina träningar gick helt okej, bortsett från att jag vinglade mera än medeltalet på järnvägsstationen en lördagkväll efter att jag hade stigit av löpbandet, men jag hade nog tänkt få annat gjort också. Tentveckan börjar på måndag, för min del inledes den först på tisdag, men jag har inte den minsta känsla av motivation till att ta itu med skolarbete och tentläsning. För tillfälle vet jag ingenting om skola, hur skall jag orka? hur skall jag få det att gå ihop med träningen utan att bli lidande? vilka kurser skall jag läsa? vilken linje vill jag gå på? skall jag söka in till något annat till våren? skall jag försöka tenta kemins grunder i vår? Många frågor, inga svar. Ingen annan kan besvara frågorna åt mig, jag måste på något vis veta själv.

Kära vänner! (ja, alla som läser min blogg när den äntligen uppdateras är mina vänner, kanske) Det kom plötsligt, men det blir nog kul. Det blir alltså ett träningsläger till i Monte Gordo, Portugal, och avfärd så snart som 28 december, starten på resan kunde dock ha bättre förutsättningar. Som det ser ut nu kommer jag vara tvungen att starta kring 4 hemifrån (det är ingenting konstigt när man skall på resa) men för att ta mig till flygfältet måste jag ta två okända bussar (fast det ordnar sig nog också bara vädret blir bättre än nu) och för att ta mig till första bussen kommer jag vara tvungen att promenera över två kilometer med packningen och iklädd vårjacka (jag tänker då inte ta min enorma vinterjacka med till Portugal) så jag hoppas på att det inte är 10cm snö på trottoaren, -20 grader kallt och hårda vindar och försenade bussar. Sen skall jag dessutom för första gången i mitt liv flyga ensam, så sannolikheten för att något skiter sig är ju rätt stora, för att vara positiv, eller ja.

Och en vänlig hälsning till alla små irriterande snöflingor på marken, i luften och på postlådorna, åk till Afrika och smält, de kommer att uppskatta er mera än vi gör!